Lilla molnet

Det är sommar. Himlen är alldeles klar och så där knallblå. För alla moln har tagit semester. Alla utom ett litet moln, som de visst råkat lämna kvar. Men jag kan klara mig ändå, tänker Lilla molnet. På badstranden finns det säkert någon som behöver skugga. Men riktigt så enkelt går det inte att få nya vänner. Ingen vill veta av molnet, inte ens ekorren i trädet som inte vill bli våt. Då stänger Lilla molnet in all gråt och blir alldeles mörkt och tungt.